254142-4
Jag sådde några blommor, en för varje vänJag tror att det var fyra, men särskilt minns jag enDet blev höst och vinter och blommorna de dogMen på våren kom de åter, men bara tre stod kvar och logSen kom regnet med moln stora gråNästa gång jag fann dem så var det bara tvåSen kom solen med allt ljus den harPlötsligt stod det bara en ensam liten blomma kvarDu härdades i solsken, du drunknade i regnMen en sak är säker, du är en riktig vän
Kommentarer
Trackback
